Hjortsvansen...

2008-03-13
Elwis berättar!



Vet ni vad?
Mamma var ute i förrådet och rotade en stund, för att sedan komma in med en hjortsvans
som var färgad i någon orange-röd färg!
Djäklar vilken fart jag fick när jag luktade på den.
Genast satte springreflexerna igång, och konstigt nog, brottningsreflexen också?
- Mamma, vad är det där?
- En hjortsvans. Pappa binder flugor med dem.
- Hjortsvans?
- Ja. Lukta på den.
- Wow, den retar!
- Kasta den så jag får jaga den.
- Okej, är du beredd?
- Beredd? Fan, jag föddes redo!
Mamma kastade iväg den, och jag satte fart efter den.
Med ett stadigt grepp med munnen, tog jag den och kastade upp den i luften.
Jag tog ett stadigt grepp med fötter och händer i mattan och kastade mig upp i luften.
Väl högt däruppe, svepte jag till med högerhanden och spetsade den med lillfinger klon.
När jag landade, tog jag den på tvären i munnen och sprang iväg.
- Pappa, kom får du se hur duktig jag är!
- Herregud, den var rolig.
Utbrast pappa.
- Vilket spring i benen du fick!
- Ja, och jag vill brottas också...
Varför har vi inte fått hjortsvans tidigare?
Zigge drog runt med en ny ekorrsvans, som också var färgad.
- Mimmi, har du sett hur tokiga ungarna blev? Ropade tiger.
- Ja, jag fattar inte vad det är som är så roligt med de där?
- Nej, det förstår jag.
Det är ju ett tag sedan vi  var lika små...
  Minns du inte hur det var när vi var små?
- Jo, jag gör faktiskt det, även om det var länge sedan.
Efter någon timme eller så, var vi ganska trötta.
Och det jobbiga var att när man släpade hjortsvansen i munnen,
så stack den ut på varje sida och slog i dörrpostar och allt mellan himmel och jord...
Nej, nu får vi nog ta en liten vila, så vi orkar dra igång buset igen
när mamma och pappa ska gå och lägga sig...

Kramar från Elwis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0